ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder)
Attention Deficit Hyperactive Disorder, eller som man i dagligt tal benämner med ADHD, kan sammanfattas med att man upplever uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Tillståndet ingår i gruppen av så kallat neuropsykiatriska sjukdomar och identifieras vanligtvis i barndomen.
De som lever med ADHD har begränsade möjligheter att hålla fokus under en längre tid, vilket yttrar sig som koncentrationssvårigheter samt svårigheter att kontrollera impulser. Individer med ADHD har även ofta en ökad aktivitetsnivå.
I Norden har 3-5 procent av barnen ADHD och där hälften kommer att ha ADHD-relaterade problem även i vuxen ålder. 2,3 I Sverige är det drygt 5 procent av barn, flest pojkar, i skolåldern som diagnostiseras. Det är dock fler kvinnor som får diagnosen i tonåren och som vuxen.1
ADHD påverkar barnets inlärningsförmåga och att utveckla sociala relationer. Om man inte får behandling kan detta leda till försämrade möjligheter senare i livet. De som blir diagnostiserade med sjukdomen genomgår både medicinska, psykologiska, sociala och skolrelaterade utvärderingar. Behandlingarna består oftast av en kombination av stöd från skolan, psykiatrin och medicinsk behandling.
1. Socialstyrelsen (2014) Kort om Adhd – hos barn och ungdomar (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-29/Sidor/default.aspx>, s10-11 (Hämtad: Nov 2015).
2. Giacobini, M., et al., Prevalence, Patient Characteristics, and Pharmacological Treatment of Children, Adolescents, and Adults Diagnosed With ADHD in Sweden. J Atten Disord.
3. Fazel, S., et al., Risk factors for violent crime in Schizophrenia: a national cohort study of 13,806 patients. J Clin Psychiatry, 2009. 70(3): p