Depressions rapport 2019
Rapporten presenterades vid ett möte med Europaparlamentets intressegrupp för psykisk hälsa, välbefinnande och hjärnsjukdomar den 5 december 2018 i samarbete mellan de nio initiativtagarna bakom rapporten. Rapporten har finansierats av Janssen.
från ord till handling
Depression är ett akut och växande samhällsproblem: antalet personer som lever med depression ökade med 18 procent mellan 2005 och 2015.1 År 2030 kommer depression att vara den ledande orsaken till sjukdomsbörda i höginkomstländerna.2
Depression påverkar alla aspekter av en människas liv. Det ökar effekten av andra sjukdomar och har en betydande inverkan på livskvaliteten. Det är också en ledande orsak till låg produktivitet, vilket leder till stora samhällskostnader: 92 miljarder euro per år, vilket är 30 procent mer än stroke.3 Tragiskt nog väljer också en av fem personer med depression att avsluta sitt liv.
Trots dessa siffror har samhällets sätt att bemöta depression hittills varit otillräckligt. Det saknas både förståelse för sjukdomstillståndet och medkänsla med de drabbade. Luckorna är stora inom både diagnostik och vård, och den psykiatriska vården är ständigt underfinansierad. Flera lovande program har lanserats för att hitta sätt att hantera depression, men hållbar implementering och finansiering har varit ett ständigt problem.
Eftersom depression är ett växande problem är det dags att vi tar vårt samhällsansvar för depression ett steg längre. Ökad prevention skulle minska förekomsten av depression med 21 procent.4 Att ge alla människor med depression evidensbaserad behandling skulle minska sjukdomsbördan med en tredjedel.4 Men lösningarna bör inte vara begränsade till den kliniska miljön: istället behövs integrerade, sammanhängande åtgärder mot depression, som tar hänsyn till både kliniska och sociala orsaker, fångar upp ungdomar och andra sårbara grupper och tar upp depressionens inverkan både i hemmet, i skolan och på arbetsplatsen.
Syftet med den här rapporten är att identifiera viktiga faktorer som kan se till att program för depression blir hållbara och får en varaktig effekt på de drabbade. Utifrån praktisk erfarenhet från 19 fallstudier och den publicerade litteraturen har vi identifierat tio viktiga lärdomar som kan hjälpa beslutsfattare att ta fram hållbara åtgärder mot depression under de kommande åren.
LADDA NER HELA RAPPORTEN
Författare: Julian Beezhold, European Psychiatric Association | Frédéric Destrebecq, European Brain Council | Maria Fresu, European Psychiatric Association | Martin grosse Holtforth, International Federation of Psychotherapy | Marc Hermans, Immediate Past President UEMS Section of Psychiatry | Kevin Jones, EUFAMI | Hilkka Kärkkäinen, GAMIAN – Europe | Stephanie Kramer, European Brain Council | Alexander Schubert, European College of Neuropsychopharmacology | Margaret Walker, EUFAMI | Joseph Zohar, Expert Platform on Mental Health Focus on Depression | Suzanne Wait, The Health Policy Partnership | Alexandra Evans, The Health Policy Partnership. Medförfattare: Claire Champeix, Eurocarers.
1. World Health Organization. 2017. Depression and Other, Common Mental Disorders Global Health Estimates. Geneva: World Health Organization
2. Mathers CD, Loncar D. 2006. Projections of Global Mortality and Burden of Disease from 2002 to 2030. PLoS Med 3(11): e442
3. Olesen J, Gustavsson A, Svensson M, et al. 2012. The economic cost of brain disorders in Europe. Eur J Neurol 19(1): 155-62
4. Cuijpers P, Shields-Zeeman L, Hipple Walters B, et al. 2016. Prevention of Depression and Promotion of Resilience - Consensus Paper. Brussels: EU Compass