Skip to main content

Search

Folkhalsodalen 6 okt

Janssen bjuder in till digifysisk paneldebatt på Folkhälsodalen den 6 oktober

 


08.45-9.15 Konservatism, okunnighet, ovilja – hur ökar vi kunskapen om nya metoder och behandlingar inom psykiatrin?

De flesta som drabbas av depression, går deprimerade alldeles för länge. Fördomar och stigmatisering av psykisk sjukdom bidrar till att många inte vågar eller vill söka hjälp. De som söker vård möter en ofta pressad primärvård med köer, tidsbrist och bristfällig uppföljning. Och ungefär en tredjedel av alla som drabbas av depression kommer inte att svara alls på två eller tre behandlingsförsök. Så frågan är: Hur går vi vidare för att se till att rätt vård och stöd når rätt patient i rätt tid? Vi behöver en kunskapshöjning, framför allt inom primärvården men även inom psykiatrin, för att bättre fånga upp de personer som behöver hjälp. Depression är inte ett tillstånd, utan det finns flera olika typer av depressionssjukdomar som kan kräva olika typer av behandlingar. Trots det inleds i stort sett alltid behandlingen idag med samma typ av läkemedel eller samma typ av psykoterapeutiska metoder. Det skulle kunna vara en anledning till att så få blir bättre vid ett första behandlingsförsök. Glappet mellan det vi vet att vi borde göra, utifrån aktuell forskning om depression, och det vi faktiskt gör måste minska.

Tidpunkt: 6 oktober kl 08.45 – 09.15 Anmälan till paneldebatten sker här. Deltagande är kostnadsfritt.

Medverkande:

  • Barbro Hejdenberg Ronsten, ordförande i Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH

  • Eva Lund, public affairs manager hos Janssen

  • Ing-Marie Wieselgren, specialistläkare i psykiatri och projektchef vid Uppdrag psykisk hälsa, SKR

  • Susanne Nordling (MP), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden psykiatriberedning i Region Stockholm

  • Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society

  • Arrangör: Janssen

Välkommen!


10.45 -11.15 Forskar vi för livet – eller är det bara en utopi?

Regeringen säger i sin life science-strategi att klinisk forskning är av avgörande betydelse för utvecklingen av en god hälso- och sjukvård. Trots detta minskar antalet företagsinitierade kliniska prövningar i landet. Under 2020 skedde en rapporterad ökning av ansökningar länkat till COVID-19 men ingen av de stora vaccinstudierna genomfördes i Sverige. Detta är oroväckande och en stor fråga är:

Hur kan vi hitta lösningar på hinder som idag gör att den kliniska forskningen står tillbaka i Sverige?

Vi vet också att Covid-19 har trängt undan mycket av dagens forskning.

Det är därför ännu viktigare än någonsin att vi kraftsamlar och på riktigt visar att vi kan och vill bedriva forskning. Klinisk forskning och kliniska prövningar är också viktiga faktorer för att nya innovationer ska kunna komma till nytta för såväl patienter som för sjukvården. Då krävs att vi alla börjar arbeta mer gränsöverskridande och samarbetar för att få fler att satsa på kliniska prövningar.

Sverige är unikt med sina data i form av kvalitetsregister, personummer, patienter som är villiga att delta i studier och en intresserad industri, detta unyttjar vi inte på ett professionellt och effktivt sätt idag. För att Sverige ska nå målet om att bli en life sciencenation att räkna med vill vi på Janssen bidra med att försöka hitta lösningar på de hinder som idag gör att den kliniska forskningen får stå tillbaka.

Tidpunkt: 6 oktober kl 10.45 – 11.15 Anmälan till paneldebatten sker här. Deltagande är kostnadsfritt.

Medverkande:

  • Anders Blanck, vd i Lif

  • Ann-Marie Wennberg Larkö, professor, överläkare, sjukhusdirektör för Sahlgrenska sjukhuset

  • Eva Adås, chef för kliniska prövningar hos Janssen Rachel De Basso (S), ordförande i Nämnd för Folkhälsa och sjukvård, Region Jönköping samt universitetslektor vid Jönköpings universitet

  • Sara Riggare, spetspatient som lever med Parkinsons sjukdom, patientforskare

  • Moderator: Göran Hägglund, Reform Society

  • Arrangör: Janssen

Välkommen!

Maria Arroyo Samhällspolitisk chef, Janssen, e-mail: [email protected]