Janssen går i bräschen för den svenska kliniska forskningen
Bild: Martin Johansson
Den kliniska forskningen är mycket viktig för Sverige som life science-nation, och förstås för att patienterna så snabbt som möjligt ska kunna få tillgång till den vård de behöver, säger Martin Johansson, medicinsk chef på Janssen Sverige.
Dagens forskning är morgondagens behandling
Ur sjukvårdens perspektiv är den kliniska forskningen också viktig för att fortsatt höja kompetens-nivån och för att etablera nya behandlingar och behandlingsstrategier, menar Eva Adås, chef för kliniska prövningar på Janssen i Sverige och Danmark.
– Det främsta hindret för den svenska forskningen är systematisk, säger Eva. Vi har en hög kompetens i Sverige och tar bra initiativ, men rent administrativt ligger vi steget efter. Här har vi mycket att inspireras av från våra grannländer. Som ansvarig för våra kliniska studier även i Danmark kan jag se att de springer om oss i det avseendet.
Martin instämmer med Eva.
– Under tiden det tagit för oss att nå fullständig konsensus mellan våra 21 regioner har Danmark redan fått igenom och implementerat nya sätt att arbeta nationellt. Forskningen i Sverige är helt enkelt för långsam och fragmenterad som den ser ut idag och tidsåtgången för att få både nationella och regionala tillstånd till kliniska prövningar behöver kortas. Med nationell koordination och samordning kan vi få ett snabbare förlopp. Sveriges biobanker och hälsoregister behöver därtill vara lättillgängliga och komma till användning, så att vi inte ska förlora tid på den hantering som vi saknar resurser till.
De kliniska studierna behöver också prioriteras med resurser. Även om både patienter och sjukvårdspersonal i Sverige visar stort intresse för kliniska studier råder det brist på mantimmar, detta trots att svenska läkemedelsföretag ersätter sjukvården för deras arbete.
Samverkan för att öka antalet kliniska prövningar
På grund av coronapandemin har mycket av samhällets övriga forskning behövt ge upp utrymme. Men pandemin har också belyst vikten av gränsöverskridande samarbeten.
– Det behövs en ökad samverkan mellan läkemedelsbranschen, hälso- och sjukvården, akademin samt näringslivet för att underlätta för att fler kliniska prövningar ska genomföras i Sverige, samt för att identifiera och överkomma flaskhalsar längs vägen, säger Martin.
Förutom Janssens samarbeten med universitet och patientorganisationer sitter de även med i styrelsen för Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige. Genom organisationen bidrar Janssen aktivt till att öka kunskapen och för att fler kliniska studier och prövningar ska förläggas i Sverige.
Bild: Eva Adås
– Det är bättre för såväl patient som sjukvårdspersonal om de kliniska prövningarna sker i Sverige snarare än att använda ett färdigt registrerat läkemedel från utlandet, säger Eva. Det kommer patienterna till gagn fortare, tillför patientunderlag och ökar tryggheten för sjukvården om de administrerat läkemedlet tidigare, för att nämna några fördelar.
Janssen har för närvarande drygt ett 100-tal kliniska forskningsprojekt pågående, varav ett antal observationsstudier.
– Vi har ett bra forskningsklimat i Sverige och vi har alla förutsättningar att leverera god hälso- och sjukvård även i framtiden om vi tillsammans hittar tillvägagångssätt för att hålla jämna steg med utvecklingen i andra länder, och investerar mer i dagens kliniska forskning, avslutar Martin.