Skip to main content

Search

patientdelaktighet

För en delaktig patient:
”Prata inte om mig utan med mig”
Begreppet ”delaktig patient” har kommit att diskuterats flitigt i hälso- och sjukvårdsdebatten under de senaste åren. Man talar om en vårdresa där den enskilda patienten ska respekteras och ses som en likvärdig deltagare i vårdteamet. Men vad betyder det egentligen att vara en ”delaktig patient” och varför är det så viktigt?

Begreppet delaktighet beskrivs som en ”aktiv medverkan ofta med tonvikt på en känsla av att vara till nytta och ha medinflytande”1  och där begreppet får sin betydelse i relationer till andra.

Patientlagen beskriver delaktighet utifrån tre olika delar. Först och främst beskriver man att hälso- och sjukvården ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Vidare vill man att patientens medverkan i hälso- och sjukvården ska utgå ifrån patientens önskemål och individuella förutsättningar. Slutligen beskriver man att patientens närstående ska kunna medverka i utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och inte finns sekretessbestämmelser som hindrar2.

Definitionen som beskrivs ovan speglar dessvärre inte verkligheten. Enbart 58 procent av patienterna upplever att deras delaktighet efterfrågas och välkomnas i samtalen med sin vårdgivare, vilket är en minskning med fem procent jämfört med den senaste mätningen2. Ett resultat som behöver tas på största allvar om vi vill ha en vård som är säker, kostnadseffektiv och bra för patienten.

Genom att öka patient deltagandet skapar vi effektivare behandlingar med färre komplikationer, vilket leder till en ökad patientsäkerhet och livskvalitet. Idag brister det i dialogen och kan leda till en känsla av utanförskap. Det är dags att vi erkänner patienten som en samarbetspartner och börjar tala med dem istället för om dem.

 

”För en delaktig patient krävs involvering”

Så här tycker Janssen att patienten kan bli mer delaktig i sin egen vårdplan

Idag ser vi en mer engagerad patient som har högre intresse att vara delaktig i sin vårdplan. Denna utveckling är något Janssen välkomnar och ser som en nödvändighet för patientens bästa.

Det är dock svårt att förneka att visionen om en engagerad och delaktig patient sätter en viss press på den utsatta, både i form av förmåga att ta till sig information och vilja att vara engagerad. En förväntan som kan skapa en vård där den starkaste patienten vinner, det vill säga den som har vilja och förmåga att engagera sig bäst kommer också vara den som mår bäst.

Här har både vi som företag och hälso- och sjukvården ett stort ansvar. Vi måste säkerhetställa att alla patienter nås av information som kan vara av relevans för deras välmående. Kommunikationen behöver vara anpassad efter individens kunskap och förmåga. Ett steg i rätt riktning är att utbilda patienten, informera om deras rättigheter och bjuda in till en dialog för att lyssna och förstå deras behov.

På Janssen arbetar vi aktivt med något som kallas ”patient empowerment”, vilket betyder att vi genom utbildning och informationskampanjer stärker patienten för en tydligare roll i utformningen av sin egen vårdplan. Vi tror att en informerad patient är en stärkt patient som lägger grunden för den framtida behandlingen.

Läs vårt policy dokument om patient empowerment här.

 
 
 
Referenser
1. Ur Nationalencyklopedin
2. Lag utan genomslag, utvädering av patientlagen 2014-2017 (https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/03/2017-2-Lag-utan-gen...).