Skip to main content

Search

svensk psykiatri

Svensk psykiatri i världsklass – en utopi?

Tisdagen den 5 juli arrangerade Janssen ett framåtblickande seminarium i samarbete med 1,6 & 2,6-miljonerklubben där vi frågade de inbjudna talarna om deras visioner för hur Sverige kan få en psykiatri i världsklass.

Ing-Marie Wieselgren, psykiater och nationell samordnare för psykiatri-frågor på Sveriges Kommuner och Regioner, berättade om sina visioner för svensk psykiatrivård. Vilken är den viktigaste frågan idag? Hur vill vi att vården ska se ut i framtiden?

Lina Martinsson är forskare och specialistläkare i psykiatri, tillika verksamhetschef vid psykiatri Sydväst. Lina Martinsson ligger bakom till "Braining"- fysisk träning för hjärnan inom psykiatrisk vård. 

Siri Helle är psykolog, författare och debattör. Efter att ha arbetat inom primärvården och specialistpsykiatrin är hon nu faktagranskare åt 1177 och Folkhälsomyndigheten inom psykisk hälsa. Medverkar regelbundet som psykologisk expert i media. Hon driver frågor om rätten till evidensbaserad vård, ”Stepped care och prevention” av psykisk ohälsa.

Sverige har länge haft en hjärtsjukvård i världsklass, där vi i flertalet jämförelser visat oss bättre än andra länder. Det har vi haft tack vare ett välfungerande arbete med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och våra kvalitetsregister som säkerställt att riktlinjerna följts. Det borde vara en självklarhet att personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa.

Den gemensamma bilden från talarna är att vi är på rätt väg med svensk psykiatri, men att det går mycket långsamt. Vi har goda kunskaper och erfarenheter i Sverige, men vi använder oss inte av den här kunskapen på ett strukturerat sätt.

Generellt läggs det för lite resurser på psykisk hälsa. Vi har god potential att vården skulle kunna vara så mycket bättre. De som är i behov av vård har rätt att få tillgång till den kunskap som finns, vården ska vara evidensbaserad. Behandlingen ska gå sömlöst och stegvis, samt ha tydliga behandlingsmål och möjlighet till uppföljning.

Talarna menade att rätt insatser i rätt tid är mycket viktigt. Gärna tidiga insatser – innan de psykiska besvären blir sjukdom. Vi behöver förstärka primärvården med resurser och kompetens. Och vi behöver ha en bra tillgänglighet till vården, det vill säga första mötet för en individ som mår dåligt måste vara enkelt annars riskerar vi att behandlingsbara tillstånd förvärras.

Att träning är bra får vår hälsa är allmänt känt. WHO rekommenderar att vi bör vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning. Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan. Lina Martinsson, som till vardags är verksamhetschef psykiatri sydväst i Stockholm, berättade om en metod som heter ”Braining”. Det är en fysisk aktivitet som tilläggsbehandling i psykiatrisk vård. Braining handlar om pulshöjande åtgärder och det handlar om gruppträning. Syftet är att förbättra psykisk och fysisk hälsa – och det gäller även personal som arbetar i psykiatrin. Hjärnan och kroppen sitter ihop och braining är ett tydligt exempel på detta.

– Det viktigaste jag tar med från detta seminarium är att vi ser till hela människan även om han/hon för tillfället är påverkad av psykisk ohälsa. Helheten, återhämtningen och förmågan att använda det kunskapsstöd som finns är mycket viktigt, sade Ing-Marie Wieselgren.