val2018

Socialdemokraterna: Ökad trygghet
Socialdemokraterna (S) kommer driva frågor relaterade till det trygghetsprogram som lanserades under våren 2018. Förutom hälso- och sjukvård behandlar det grov brottslighet och segregation. S har identifierat tre områden som behöver stärkas för att uppnå trygghet inom svensk hälso- och sjukvård; kortare väntetider inom framförallt cancervård och psykisk ohälsa, jämlik vård över hela landet genom utbyggnad av primärvården och slutligen förbättrade arbetsvillkor inom vården.

Moderaterna: Kortare vårdköer
Moderaterna (M) föreslår en primärvårdsreform där den nära vården utvecklas med en fast vårdkontakt, vilket ska finansieras genom 1 miljard kronor per år. Samma summa ska läggas på att korta patienternas väntetider medan 3 miljarder kronor ska gå till att halvera vårdköerna och köerna till psykiatrin. En annan förändring är en utökad valfrihet vid vårdval då M vill inkludera specialiserad slutenvård i det fria vårdvalet.

Sverigedemokraterna: Patienträttsgaranti
Sverigedemokraterna (SD) vill införa en patienträttsgaranti vilken innefattar stärkta lagar inom hälso- och sjukvården och ett rättighetsbegrepp, som stadgar vad patienten har rätt att förvänta sig. Man vill också inrätta ett nationellt vårdgarantikansli där ledig vårdkapacitet samordnas. Vidare vill SD satsa på att minska vårdköerna, särskilt för specialistvården. Det ska ta max 30 dagar för att få tillgång till specialistvård och 14 dagar om man lider av en allvarlig sjukdom. Man vill även införa bibehållen lön för sjuksköterskor som går en specialistutbildning och avlastande servicepersonal som ska sköta administrativt arbete så som journaldokumentation.

Miljöpartiet: Fokus psykisk ohälsa
Miljöpartiet (MP) går in i valrörelsen med ett nytt hälso-och sjukvårdsprogram där fokus ligger på psykisk ohälsa och nära vård. MP ser en snedvridning mellan somatisk och psykiatrisk vård och vill därför öka vårdcentralernas resurser så att de kan anställa fler psykologer och kuratorer samt satsa på olika terapier. Nyckelorden är lättillgänglig och snabb vård, i synnerhet för unga där målet är en köfri barn- och ungdomspsykiatri. Utöver detta kommer man att jobba för en uppdatering av vårdgarantin, från dagens krav på en telefonkontakt samma dag och läkarkontakt inom sju dagar vill MP att alla ska få en medicinsk bedömning redan första dagen. Bedömningen kan exempelvis göras digitalt med någon i ett vårdteam.

Centerpartiet: Närmare vård
Centerpartiet (C) fokuserar på närmare vård i den kommande valrörelsen. Den nära vården ska bland annat uppnås genom att ta bort det nuvarande kravet på att enbart specialister i allmänmedicin får driva vårdcentraler. Den nära vården innefattar också kortare vårdköer vilket C vill lösa genom en årlig miljard som ska korta tiden från diagnos till friskförklarande. För att öka antalet medarbetare inom vården vill C införa en examenspremie på 60 000 kronor till de sjuksköterskor som arbetat mer än fem år i kombination med 600 miljoner kronor som årligen ska gå till arbetsgivare som vill betala lön till sjuksköterskor som väljer att vidareutbilda sig.

Vänsterpartiet: Bättre arbetsvillkor
Vänsterpartiet (V) driver frågan om bättre arbetsvillkor för vårdpersonal. V föreslår ett avskaffande av marknadsanpassningen vilket ska minska vårdpersonalens börda av pappersarbete så som lönsamhetskalkyler. Som en del av V:s engagemang kommer man i juni att publicera en utredning kring hur vinster i vården ska tas bort. Ytterligare förslag för bättre arbetsvillkor är arbetstidsförkortning, rätt till heltid och slopande av både allmän visstid och möjlighet för arbetsgivarna själva att minska personalens tider.

Liberalerna: Primärvårdslyft
Liberalerna (L) ser ett behov av att bygga ut primärvården så att patienter som i dagsläget vänder sig till akuten för vård känner sig trygga med att få lika bra hjälp på vårdcentralen. För att genomföra detta krävs en stor omställning och L vill med anledning av detta införa ett prestationsbaserat omställningsstöd till de landsting som bygger ut primärvården. Vidare driver L frågan om fler allmänläkare och man inspireras av de norska och danska fastläkarmodellerna där varje läkare har omkring 1200 patienter vilket är ungefär hälften jämfört med en svensk läkare.

Kristdemokraterna: Strukturreformer
Inför valet driver Kristdemokraterna (KD) frågan om ökad patientsäkerhet. Partiet bedömer att faktorer som överbeläggningar, underbemanning och växande vårdköer påverkar patienternas chanser till överlevnad. KD ser två faktorer som kan förbättra situationen, en större tillsatt budget och strukturella reformer där landstingens sjukvårdsansvar avskaffas och staten tar över huvudansvaret för sjukvården. Andra förändringar som man vill genomföra innefattar bland annat en nationell standard för alla journalsystem i kombination med fler läkarsekreterare, 16 500 fler vårdpersonal till år 2020 och återinförande av patientansvarig läkare.