Anders Ekholm framtidsstudier
Anders Ekholm är vice VD vid Institutet för Framtidsstudier och ordförande i Storstockholms diabetesförening. Vi bad honom att kommentera resultatet av vår kartläggning över partiernas viktigaste frågor inför höstens val och han kunde bland annat konstatera att det pratas för lite om digitaliseringens möjligheter. Bild: Anders Ekholm hämtad från Institutet för Framtidsstudier.
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att underlätta en god och jämlik hälsa. I Janssens kartläggning är det dock bara MP som nämner detta. På vilket sätt är det problematiskt?
- Valrörelsens viktigaste fråga är vårdens produktivitetsproblem och om vi ska lösa det behöver vi automatisera flera administrativa behov. Idag kan man ringa 1177 och prata med en person men samtidigt finns det flera avancerade AI-system (artificiell intelligens) på marknaden som lika gärna skulle kunna användas. Det skulle frigöra arbetskraft och dessutom vara kostnadseffektivt eftersom AI i princip inte kostar något efter att man utvecklat den.
Till skillnad från e-hälsa och digitalisering nämns vårdköer, primärvårdslyft och trygghet mer frekvent. Är dessa frågor viktigare för väljarna?
- Partierna har till stor del fångat frågor som vi som medborgare och patienter tycker är viktiga även om många anser att frågor om strukturreformer och lagstiftningsåtgärder är ganska ointressant. Problemet är att i princip ingen har lyckats sätta fingret på något som faktiskt kommer spela någon större roll i det stora hela. Sätter man till exempel ”en kömiljard” i kontexten av att vi lägger drygt 500 miljarder på sjukvård i Sverige idag så är det bara en marginalåtgärd.
Genom att jämföra olika länders BNP kan man se att Sverige lägger väldigt mycket pengar på sjukvård. Borde vår hälso- och sjukvård inte då vara avsevärt mycket bättre än andra länders?
- Nej inte nödvändigtvis eftersom kopplingen mellan resurser och resultat är vag. Tittar man till exempel på Holland så har de inga vårdköer samtidigt som de lägger mindre andel av sin BNP på sjukvård. Ett annat exempel är att svenska kliniker med mindre resurser får bättre kliniska resultat än kliniker med större resurser. Men det vore ju bra, fast då krävs det att man arbetar med åtgärder som direkt förbättrar vården.
Avslutningsvis, vilka råd inom hälso- och sjukvårdsfrågorna vill du ge till partierna inför valet?
- Mitt första råd är att göra om alla olika miljarder till digitaliserings- och förbättringsmiljarder. Vi vet att det finns ett samband mellan strukturarbete som främjar vårdkvalité och en förbättrad ekonomi. För att lyckas med kvalitetsarbetet är det viktigt att vi bildar en gemensam infrastruktur för att utbyta och analysera data mellan olika institutioner så som kommuner, landsting och socialtjänst. Det är även viktigt att experimentera med nya sätt att producera vård, vilket kan göras genom regulatoriska frizoner. Verksamheten får frihet att arbeta på vilket sätt de vill men så fort säkerheten går under en viss nivå stängs verksamheten ned. Ett annat råd är krav på att patientorganisationerna ska ha en aktiv del i utvecklingsarbetet. När det kommer till digitalisering är mitt råd att tillåta maskiner att förskriva läkemedel. Slutligen tycker jag att staten ska ta över finansieringsansvaret för olika internettjänster. Det kommunala självstyrandet är så klart viktigt på grund av olika regionala skillnader men på internet finns inte dessa skillnader på samma sätt. Idag betalar Försäkringskassan för utlandsvård så vi har redan ett fungerande system där staten går in och betalar för sjukvård.